Answer
Last-avböjningskarakteristiken för en vågfjäder från topp till topp med flera varv styrs av formeln $P = \frac{E \cdot b \cdot t^3 \cdot n^4 \cdot f}{D_m^3 \cdot N} \cdot K$, där $P$ är belastningen, $E$ är belastningen, $E$ väggen $t$ är materialtjockleken, $n$ är antalet vågor per varv, $f$ är avböjningen, $D_m$ är medeldiametern och $N$ är antalet aktiva varv. Faktorn $K$ representerar en korrigering för materialets krökning. Det är viktigt att notera att detta linjära förhållande vanligtvis gäller mellan 20 % och 80 % av den tillgängliga avböjningen. Utöver detta intervall ökar fjäderhastigheten exponentiellt när vågorna börjar plana ut och kommer i kontakt med de intilliggande svängarna eller husets yta, vilket leder till att ett tillstånd som kallas "bottnar ut" eller "fast höjd" närmar sig. Ingenjörer måste se till att arbetshöjden $H_w$ är större än den fasta höjden $H_s = N \cdot t$ för att förhindra permanent plastisk deformation.
