Answer
I en vågfjäder av gaptyp är medeldiametern $D_m$ den kubiska nämnaren i lastformeln $P = \frac{E b t^3 N f}{K D_m^3}$. Detta betyder att belastningen är extremt känslig för $D_m$. Böjspänningen $\sigma$ är dock proportionell mot $D_m / (b t^2)$. Om $D_m$ ökar samtidigt som man bibehåller samma belastning $P$, minskar spänningen avsevärt eftersom vågens hävstångsarm ökar, men tjockleken/bredden ger motståndet. I medicinska precisionsprodukter där utrymmet är begränsat måste ingenjörer ofta minimera $D_m$, vilket drastiskt ökar spänningen för en given last. Detta tvingar ofta fram en övergång från en spalttyp till en design med flera varv från topp till topp för att fördela den totala avböjningen över fler vågor och minska spänningen per våg.
